Första gången hos tandläkaren.
I torsdags gick jag till VFU-kanseliet för att kolla att jag inte är bortglömd, därför att jag inte har blivit tilldelad en plats. De inväntade svar från någon person. Jag var i alla fall inte bortglömd. Bredvid VFU-kanseliet ligger kontoret till studievägledaren. Jag kikade in för att se om hen var upptagen eller om jag kunde tala lite med hen. Jag fick snabbt berätta om vad jag ville. Jag berättade kring min ångest över VFUn och frågade om det kunde lösas på ett annat sätt än att jag ska (OM någon handledare ens tar emot mig) vara på VFU i 8 veckor. Vi bokade ett möte, som var idag kl.13, där vi kunde se om det fanns alternativ. Jag kände mig lättare när jag gick därifrån.
Idag vaknade jag med motivation att skriva på ett arbete som jag har kämpat med. Jag kom in i ett flow och det kändes som att det gick åt rätt håll. Detta tog dock ett abrupt slut cirka kl.11:30 av ett samtal från Ls förskola. L hade trillat framåt med en leksak i munnen och det blödde mycket. L tillät inte personalen kolla in i hans mun. Min hjärna slutade fungera en kort stund på grund av alla tankar som flög runt i huvudet. J var långt iväg med sitt jobb och detta kunde inte väntas. L behövde bli undersökt av en tandläkare och det var snabbt. Jag fick upp olika bilder på hur illa det kunde vara med Ls mun och tänder. Stackars L! Jag hämtade L från förskolan och inte ens jag fick kolla i hans mun. Han höll hårt i nappen och blev ledsen när jag försökte ta bort den. Jag gav honom flytande Alvedon medans vi väntade i telefonkön till tandvården och vi fick en akut tid kl.13:40... Jag hade tid hos studievägledaren kl.13 och det mötet kanske kunde bidra till ett inre lugn för mig, men L kommer alltid först. Jag ombokade mötet till studievägledaren. Den nya tiden är på onsdag den här veckan. Skönt att jag inte behövde vänta i veckor på beskedet.
Innan vi åkte till tandvården tog vi en powernap och jag ringde upp J för att hålla honom uppdaterad. Inne i tandvårdens lokal kändes det välkomnande och lugnt. Personalen där kallade in oss och jag satte mig på undersökningsstolen med L i knät. Jag kände mig bortkopplad men ändå sansad. L tyckte att det var intressant med alla glänsande redskap. L var dock inte sugen på att gapa, men som tur var fick jag en idé. L tycker väldigt mycket om att borsta tänderna hemma. L fick en tandborste och då öppnade han munnen för att kunna borsta tänderna. Personalen tog chansen att undersöka under tiden som L borstade. Det visade sig att Ls ena framtand hade tryckts tillbaka in i tandköttet. Det finns en risk att tandanlagningen till den framtida tanden kan ha blivit skadad av den intryckta tanden, men det är inget som vi kan se redan nu. Håll tummarna för att Ls tänder inte tog skada. Vi ska på återkontroll om 2 veckor. Mjuk mat och tandborstning är det som gäller nu för L.
Glömde jag berätta för er att detta var första gången L var på tandvården? Att det var första gången för mig att åka dit med ett barn? Jo, detta var en första gången upplevelse. Nu är det i alla fall gjort och jag är stolt över mig själv. Depressionen kan dra åt pipsvängen, därför att när mammainstinkten slår igång så är mitt fokus BARA på mitt barns mående ❤ Ångesten och mitt mående får komma i efterhand. Tänk vilken kraft man har som förälder.
(Senare på kvällen vid middagen kom alla tankar och känslor ikapp och jag hamnade i chock)
Nu är det dags för mig att sova. Imorgon ska jag på möte med min läkare inom psykiatrin. Min mamma följer med som stöd den här gången.
Sov så gott!
Tack för att du läste! 🙌